Större svenska företag agerar internationellt, vilka mottagliga för makroekonomiska förändringar vilket möjligen har en effekt på dess växelkurser. Vi vill titta närmare på om det finns ett samband mellan de makroekonomiska variabler och företagets aktiekurser..

Aktiekursen påverkas av en rad olika faktorer, allt från spekulationer- till nationella och internationella händelser. Många tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utsträckning olika centrala makroekonomiska variabler påverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier på den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frånvaro. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och industri. Syftet är att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

Vi har i vår uppsats undersökt huruvida det finns korrelationssamband mellan makroekonomiskafaktorerna och pris- och omsättningsutvecklingen för villor, för perioden 1990-2002. Faktorerna har i tidsserier analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys.Resultaten av vår undersökning tyder på att förändringar av Makroekonomiska faktorer leder till förändringar på villamarknaden. Resultaten är dock inte entydiga varför vi inte kan påvisa någon generellt gltig formel.

Sammanfattning saknas..

Denna uppsats undersöker sambandet mellan några Makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem är av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhället. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhällsviktiga funktioner. De kan få globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfällen kan snabbt vara i fara när exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar på den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter används som underlag och tidsperioden som ingår i uppsatsen är 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushållens förtroende indikator, konsumentpris index och reporäntan är de Makroekonomiska faktorer som används i uppsatsen.

Bakgrund och Problem: Aktiemarknaden påverkas både av inhemska och utländska faktorer. Därför är det av intresse att se vilka makroekonomiska variabler som påverkar den svenska aktiemarknaden. Anledningen till att Sverige har valts som den geografiska punkten är att det är av intresse att se hur ett litet land som Sverige, som har en öppen ekonomi påverkas av de utvalda makroekonomiska variablerna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information samt analys, studera hur de olika makroekonomiska variablerna påverkar den inhemska aktiemarknaden. Olika faktorer som påverkar aktiemarknaden kommer att lyftas fram för att i sin tur även se till de olika branscherna.Metod: Då data enbart består av hämtning av tidigare information fokuseras det enbart på sekundärdata i form av historiska siffror samt historiska undersökningar. De statistiska tester som tillämpas är Granger Causality test, Johansens Cointegration test, Impulse Response Function test, ADF test, KPSS test, Mulitpel regression.Slutsats: Med de resultat som presenterades i denna studie, skulle vi nog inte kunna säga att vi har ett svar över vilka aktier en investerare ska införskaffa.

Syftet med studien är att undersöka makroekonomiska variablers effekt på Dow Jones och OMXS30, med hjälp av en lämplig ekonometrisk modell. Vidare är syftet att analysera möjligheten för börsprognostisering och analysera om denna möjlighet är lika stor för Dow Jones som för OMXS30. Detta kommer att ske genom att undersöka motsvarande variabler för respektive lands aktieindex. Variablerna arbetslöshet, ränta och oljepris visade sig inte ha någon signifikant påverkan på varken Dow Jones eller OMXS30. Det visade sig dock att aktieindexen reagerade på samma sätt, för respektive lands variabler..

Syftet med uppsatsen är att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att få en modell som nära återspeglar verkligheten inkluderas både företagsspecifika och Makroekonomiska faktorer. Vi utgår från en kvantitativ studie och tillämpat en multipel regression på paneldata innehållande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen består av forskningsartiklar från främst USA men även Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin är kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in från finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen.Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige.

Bakgrund och problem: Beträffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gällande de faktorer som ligger till grund för beslut gällande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns däremot en rad olika studier som behandlar beslutspåverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gällande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer är Makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som påverkar beslut gällande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi ämnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn på aktuell frågeställning och därefter belysa de faktorer som framkommit.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

Syftet med denna uppsats är att undersöka makroekonomiska variablers inverkan på regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förändringar i den sittande regeringens väljarstöd mätt i riksdagsval och årliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler används arbetslöshet, BNP-tillväxt, inflation, skattekvot och transfereringar till hushållen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivån på skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushåll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt på den sittande regeringens opinionsstöd. Användandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkälla i modellen, detta då undersökningarna mäter åsikter och attityder och inte faktiskt väljarbeteende..

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar..

Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillväxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen använder Solows enkla tillväxtmodell med tillväxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvärde analyseras sedan utifrån makroekonomiska händelser under perioden. Medelvärdet används på grund av att ekonomisk tillväxt är ett långsiktigt fenomen och därför kan inte slutsatser dras från enskillda observationer.

Bakgrund: Denna studie kan vara av intresse för ledande beslutsfattare inom samhället och näringslivet samt andra intressenter i ämnet.Företag har hittills inte prioriterat att arbeta fram en god bedömningsgrund av hur känsliga de är för makroekonomiska förändringar. En enkel anledning är att sammankopplingen mellan ekonomi och företagsledning inte lyckats kombinerats helt i undervisningen på universitet och affärsskolor. Alltför många chefer och företagsledare förlitar sig blint på redovisningssystemen som information för att se hela sanningen (Oxelheim & Wihlborg, 2008). Den svenska marknaden är en mycket öppen marknad, där exporten utgör en tredjedel av den svenska BNP:n. Det innebär även att svenska exportföretag är känsligt för omvärldsförändringar och påverkas av makroekonomiska förändringar.